Värk igen

Finns det verkligen ingenting som kan bita på min spänningsvärk? Emellanåt tror jag fanimig att huvudet ska trilla av eller explodera. Denna omgången hos läkaren fick jag tabletter som skulle få mina muskler att slappna av inför natten. Jag tog en i torsdags innan jag lade mig och var fan inte människa igen förrän fredag eftermiddag... å inte hjälpte den heller.
Jag blir så less på denna bultande värk! Den har funnits där i många år, ena stunden värre än den andra. Fram på höstkanten är den hemsk. Men vad fan - jag lever och jag kan leva, så vem klagar? :)

Just nu har jag en pirrande känsla i magen, en känsla jag nästan glömt av. En känsla jag hade som barn dagarna innan man skulle åka iväg på kollo och träffa en massa andra likasinnade ungar och ledare. Att sova bland folk man inte känner och vara rädd för att göra bort sig. Jag pratar gärna i sömnen och kan göra de mest genanta saker. Skillnaden idag är att man inte skäms längre.
Men som sagt, känslan finns där i magtrakten för lite nervöst är det inför helgen. Jag har sett fram emot den så länge och nu är den snart här, den helgen man aldrig trodde skulle komma för den var så långt borta. Ja, ni fattar grejen. :)
Det är på fredag det händer. Först ska jag ha en Anna-dag och vi ska lulla runt på Ge-Kås. haha.. Sedan åker vi 20 minuter sydväst och hamnar då i Vinberg. Där finns förhoppningsvis en glad och avslappnad Robban som tar emot oss med öppen famn. Jag ska bo med Robban och hans vänner på STCC banan över helgen och spana sportvagnsrally. :) Jag ska alltså bo i en husvagn med folk jag inte känner... haha.. tokroligt!
Det roligaste dock är att äntligen få träffa Robban igen!

På söndag kommer troligtvis Seppo och Maia och hämtar upp mig och så drar vi vidare till Malmö och Swedbank Arena. En tung match som jag inte vågar tippa, men självklart hoppas man på 3 göteborska poäng!

Idag är det val, ska strax dra på mig kläder och knata bort till skolan för att lägga min röst. Tyvärr, Reinfeldt - du får inte min! Därefter väntar BLÅVITTshopen på mina arbetskrafter och klacken på gemensam skönsång.
Snart skiner Poseidon och blåvitt står kvar!!!

Panodil Zapp, kärlek och vatten - så överlever man.

Take care!

//Mia


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback