miaeliasson

Lisas överraskningsfest blev awesome! Allting rullade på precis som det skulle och hon blev så överrumplad så jag riskerade att bli utan jobb :). Fan, man kanske ska bli festfixare och karaokevärdinna istället? haha
I ca 4 veckor pågick planeringen under väldiga hysh hysh former. Att hon inte misstänkte något är för mig ett under. Det underlättade ju lite när de var i thailand, då kunde man arbeta ostört. Så när Fredagen kom anade hon inget ont när hennes mamma kommer till butiken med Clive för att hämta henne (ska tillägga också att den härliga förlovningen hade skett rum i Thailand as well, så nu fanns det två saker att fira), hennes mamma vill till Il Professore en stund "för att en vän till dem tjatat på henne att prova, det ska ju vara så bra!"
Jag stänger butiken och går mot parkeringen där Seppo brukar hämta upp mig, vinkar glatt och önskar trevlig helg. I själva verket är nu parkeringsplatsen en samlingsplats för oss själar som ska ha partaj! Kallt som fan var det och parkeringen var isbelagd. Vi blev 14 st som smög in på Proffessorn sjungandes Ja må hon leva. Först vänder hon sig inte ens om, fattar inte att det är till henne. :) Men när hon väl gör det, tappar hakan, får se sin kompis från Ludvika, börjar grina.... ja då kände jag att allting har varit värt jobbet!! Jag kan fortfarande se det glädje uttrycket framför mig och berörs ännu.
Det blev lite sång, buffé, pussel, Glenn Hysén som expressbud, ordgåtor, bildspel och så karaoke på det. Herregud - det var en kväll att minnas. Jag gräms lite över att jag glömde ta ett foto på Glenn och mig. aarrgh! Men va fan, det kan lätt ordnas - han är en för jävla trevlig och tillmötesgående människa!
Lisa trodde att hennes pappa hade fått förhinder och inte kunde vara med. Så var fallet också, han skulle inte hinna till 19. Men vad hon inte visste var att han skulle komma senasre under kvällen och han kunde inte ha gjort en mer värd entré! Lisa och Erik sjunger, ståendes med ryggen mot entrén så hon ser inte Bosse när han kommer. Han går fram till henne och ger henne en puss på kinden. Lisa vänder sig om och står som en fågelholk fortfarande med mikrofonen framför munnen fast inga ljud kommer... haha
Tack till alla er som var med denna kväll, och tack till er alla som inte kunde vara med men som ändå var det. Ja, ni hajar... :)


I torsdags skulle Seppo egentligen ha jobbat eftermiddag, men han blev inringd tidigare och på så sätt kunde jag säga ja till Joanna, Anna och Lina lite senare på kvällen! The Rose and Crown, alias Rosen, var fullsatt denna kväll och Lina underhöll oss med sina kommentarer om folket. Vi hade görtrevligt och jag tror faktiskt att jag har lite skrattkramp än idag. Det var väldigt mycket after work folk som var där med jobbet och jag slutar aldrig förvånas över hur liten denna staden är egentligen... I "vårdgänget" kände Joanna ngn fackrepresentant, åt detta gäng hade vi mycket kul.. Man ska inte skratta åt folk, men jag anser nog att vi mer skrattade med dem. Fast de inte vare sig insåg eller såg det. Det visade sig på FB dagen efter att detta gäng är arbetskamrater med en annan bekant till mig så det kunde ju bli halvjobbigt om kommentarerna kom ut... mooaoaohaha...
I Patriks gäng var det mycket fylla och till 110% mycket tunga huvuden dagen efter. I hans gäng fanns det dock kvällens ögonbärare som fick napp på två tjejer, varav den ena (efter ett antal drinkar) nog gärna hade velat kasta sig över han i skjorta och slicka honom på halsen till att börja med. Fast hennes blyghet sa åt henne att lugna ner sig, ena stunden var han fylledjupt inne i en konvesation med henne där inga ord behövdes för att sedan i nästa stund brösta upp sig och spela macho för sina polare. :)
I Peters gäng var det bara Peter som hördes och syntes. Tänk om man visste då vad man vet nu, skulle man blivit annorlunda idag då? Jag menar, folk man "kände" och såg upp till när man var i de svaga känsliga tonåren... alltså , jag är så glad att se att idag är jag fan så mycket bättre än dem!
Det mest spännande denna kväll var att jag hade glömt mina ringar hemma. Å hur uppenbart ser inte det ut när gropen på vigselfingret glänser med sin frånvaro av ringar? Haha...

Igår var så Blåvitts första träningsmatch. Jag missade själva matchen för det var mitt pass i butiken då, men jag fick en stund på Professorn efteråt och en god öl ihop med några vänner. Fan vad man saknar det i fotbolls sammanhang, bärsen med polarna. Det blir nästan aldig det längre då det är jobb och familj istället. Det är väl den enda nackdeken med att jobba i BLÅVITTshopen. haha... Matchen slutade 3-1 till härliga blåvita och med det är det Hjalmars fel att jag ska köpa måndagsfikat..

Systra mi åker till Spanien snart för att hälsa på sin svärmor som lessnat på snön. Jag tyckte att jag kunde få åka med. Det får jag visserligen, men har vare sig pengar eller tid till det. Det blir inte så uppskattat här om man åker utan familjen heller. Nåväl, hoppas du får en angenäm resa och en härlig vistelse!

Idag ska jag och barnen gå på bio. Det blir Maias första biobesök. Vi ska se Alvin och Gänget  på Bergakungen. Det ska bli riktigt najs, lite egentid med barnen. <3

Nu ska jag ge mig i kast med köket, det ser ut som tredje världskriget har dragit igenom där... igen...

Ha det så gött gott folk!