En hand på min kind

Idag rinner tårarna. Imorse hände något obeskrivligt, något skrämmande och underbart.
Jag var på jobbet, ensam innan öppning, och rätt var det är fylls jag av en känsla så stark så jag nästan mår illa. Saknad, längtan, kärlek? Jag vet inte, den känslan går inte att beskriva, jag fattade inte vad som hände. I nästa stund gråter jag och kommer på mig själv att hålla handen på min kind.
Då känner jag mormor. Hon uppfyller hela mig, hennes lukt och närvaro är så stark så jag inte kan sluta le mellan tårarna. Jag känner eftersaknaden av hennes knogiga hand som klappar mig på kinden.
Aldrig har jag haft en känsla så stark eller en närvaro så stor!

Älskade söta mormor - jag saknar dig så!

Du vet väl om att du är värdefull!
http://www.youtube.com/watch?v=ZTUVMHFyFnA&feature=related



70 tals fest

Satt precis och skrev, lade in bilder och njöt av minnen från den härliga fest som uspelade sig igår.... när datorn helt plötsligt får för sig att lägga av.... räkna till 10, lämna datorn, räkna till 10 igen, småstäda lite i ren frustration... å så gör vi ett nytt försök.

I korta drag nu då - stort tack till er alla som var med igår och gjorde min 70 tals fest till en ljuvlig kväll!!
Alla fylla 35 har aldrig skrämt mig - ålder är bara en siffra. Och trötthet :) Jag har så fin familj och så många underbara vänner så jag kan bara skatta mig lycklig och se fram emot nästa party :)

Det var en lång dag igår, farligt nära 24 timmar öppna ögon. Med nervositet och frustration innan vi fick iordning på allting innan festen, med glädje och lättsamhet när syster hjälpte mig med outfiten innan farfar körde oss till festen. När vi anlände kände jag en sådan enorm glädje och lättnad och visste att det här kommer att gå bra.

Älskar er alla!!



Under veckan som kommer ska jag roa mig med att lägga ut bilder på FB, det tar ca 100 år med min otroligt braiga dator..

Min hyllning till er som var med kommer här igen;

Satellit satellit åh åh ge mig mera sprit med is däri en eller två
Så ska ni slippa hela eftersnacket, för ni känner mig, jag börjar böla, pajar sminket, ja det är klart min grej
För jag behöver ingen egen måne, har alla stjärnor här, som får mig att att se att må så bra, tänk jag har så fina vänner, de bästa man kan ha, se där nu fick ni dolly som ted gärdestad

Hör nu på go vänner så ska jag för er berätta

Varför i helsefyr jag party ville ha

Att fylla tjugofemton är väl inget särskilt eller

Men att ha er hos mig får mig att må så bra

Å älsklingen vill du bli min i 10 mera år?

Mitt löfte har du än en gång, du läker mina sår

Vidare go vänner kan jag för er berätta

En massa hemska hyss som ni alla tagit er för

Men varför kasta sten i glashus eller slåss med pannor

Eller ropa efter findus när hon ändå inget hör?

Gud vad jag är duktig på att skriva långa texter

Kanske finns en framtid hos glenn-danielz?

Får inte bli för länge då ni lessnat allra redan

Väntar vi en stund så somnar spårvägen

Den ena går i stolpen, den andra krockar bilar

Den tredje löser korsord, broderar några stygn

Någon groggar mjölken, en annan spetsar colan

Några åker långt, har ett språk vi ej förstår

Åh flickorna stort tack till er och Martin likaså

Ett vackert hav vi bildat här, med många bäckar små


35

Det är något visst med att fylla år. Om ca 2,5 timme blir jag 35 och känner ingen ångest för det.
Tvärtom, det är med klokhet och sinnesro man kan acceptera sin ålder och vara stolt över sig själv.

Jag har upplevt ganska mycket genom dessa år och insåg klart och starkt förra helgen att, gudskelov, man blir förståndigare med åren. Jag hoppas att den teorin gäller de snorungar som betedde sig idiotiskt också.

Men idag ska jag inte tänka på dem. Idag är det MIN dag. Och Magnus, Carinas och Pias dag :)
Min söta chef skulle ha med sig hembakade blåbärsmuffins idag så vi får en härlig start på dagen.
Klockan är inte ens sju på morgonen och jag har redan mottagit en massa gratulationer.

Livet är allt bra härligt ändå. Jag är så glad i mina vänner och hade inte överlevt utan dem! Familjen finns där alltid och jag älskar dem högt, men det är vännerna som stöttar och ger kraft.

Toklängtar till festen på lördag! Love u all!


Segt

Så var semestern över. Igen.
Å ena sidan ska det bli skönt att komma in i fasta rutiner igen... fast å andra sidan hade det varit jävligt gött med ett par dagar till. Om man kunde få dem alldeles för sig själv. Tid att kunna göra precis det man känner för!
Då hade jag nog rest norröver och hälsat på min vän :)

Det har varit en skön semester dock. Husbil, dans, familj, vänner, fest och kärlek. 4 härliga veckor med mestadels rätt så bra väder och sköna toner hemmavid. Nu börjar vi klättra på väggarna och gå varandra på tårna.

Idag har dock varit en dag med tunga disasters. Vaknar med tant röd. Gnabb hemma om ekonomin som fyllde min irritation till den gräns att det fick bli hög puls på bandet. Ställde in 40 minuter, men fick bryta efter 30 pga skoskav på min förbannade lilltå .... grr..
Mina nerver lugnades ner av ett telefonsamtal med Rob, var skönt att kunna skratta mitt i all inflammerad tristess.
Oliver har fyllt 9 så vi åkte till Gråbo på kalas. Fick kelat med Sessan och tankat lite kärlek.

Mina älskade gudbarn får mig att må bra, tanken på dem gör mig stolt och lycklig!


Nåväl, dags att natta barnen och överlämna datorn till maken.
Take care!

Vem kan älska dig som jag?